Igår pratade jag på en tjejnätverksträff om byggbranschen och min resa och vad jag har varit med om. Underbart att få reflektera hur långt branschen har kommit på 20 år.
Då kom jag på att jag skulle göra en lite längre återblick. Eftersom det var fastighetstjejer så kom jag på tanken att googla lite på Empire State Building som jag tänkte kunde vara ett kul projekt att prata om. Det slutade med att jag blev helt fascinerad och satt och läste på om byggnationen under kvällen.
Empire State Building byggdes på 1 år och 45 dagar, och var världens högsta byggnad i 39 år!
Utan mobiltelefoner, utan digitalkameror (de hade bara “lämna in rullen för framkallning-kameror”), utan dagens kranar, utan digitala tidplaner i 4D, utan BIM. Empire State Building byggdes klart 1931
Planeringen skedde enligt Henry Fords löpandebandteknik, och de maximerade med 3400 arbetare när de var som flest på bygget. De arbetade jättelånga dagar och enligt de klassiska fotografier som finns väl riskfyllt, enligt officiella siffror så dog fem arbetare på projektet. Men ändå, jag kan fortfarande inte riktigt greppa hur en byggnad som arkitekten ritade på 2 veckor och som byggdes med som mest 14 våningar på 10 dagar trots allt är byggd i en sån kvalitet att det har klarat en krock med ett obeväpnat bombplan på våning 79/80 som resulterade i en brand och 14 döda människor, ett antal renoveringar och fortfarande är en ikonisk byggnad 88 år senare!
Hur visste alla vad de skulle göra? Hur kommunicerade de? Hur visste de vad som var gjort och vilket material som behövdes dagen efter osv…
Vad håller vi på med inom bygg idag? Vad kan vi lära oss från historien? Och vad ska vi ta med oss in i framtiden när vi kanske lyckas att robotisera vissa moment samtidigt som människor ska finnas där för vissa arbetsuppgifter?
Nu känner jag verkligen ett behov av att dra i nödbromsen och bara få folk att slå sina kloka huvuden ihop och se hur vi ska utveckla byggprocessen framöver.
1 år och 45 dagar, vad bygger vi på den tiden idag? En villa?