6 timmars arbetsdag?

Chef har skrivit en sammanfattning av en fallstudie som är en kandidatuppsats som gjorts på ett företag med bara 6 anställda “Working 9 to 5, eller? En fallstudie om implementering av arbetstidsförkortning ur ett organisatoriskt perspektiv” av Amanda Andersson och Maria Brengdahl Bengtsson.

De kommer fram till saker som är mina hjärtepunkter också. Det fungerar nämligen inte bara att kapa arbetstiden till 6 timmar och förvänta sig samma resultat. Rekryteringsföretaget Telin som de har gjort fallstudien på har förstått hur man minskar det interna energiläckaget! 🙂

Deras framgångsfaktorer beskriver de som 2 förutsättningar och 3 arbetsprocesser.

De 2 förutsättningarna är:

  • Stark företagskultur
  • Fungerande intern kommunikation

Och de 3 arbetsprocesser som de har förbättrat är:

  • Eliminera tid som inte läggs på konkreta arbetsuppgifter
  • Använda digitala kommunikationsverktyg istället för att störa med frågor
  • Arbeta med att få till effektiva möten där alla vet vad som förväntas och alla är förberedda

Läs mer i chefs sammanfattning eller i själva fallstudien.

Podd-tips

Jag snubblade på ännu en bra podd om byggbranschen, det är snickarpodden som beskrivs såhär på poddtoppen.

Välkommen till Sveriges bästa byggpodd! I Snickarpodden tar lärlingarna Linn och Sussie ut dig på bygget för att snacka om bland annat yrkesstolthet, sina värsta misstag och ökat självförtroende.

Snickarpodden är en trevlig lättsam podd som verkligen visar att vi inom bygg är som alla andra 🙂

De har avsnitt som är ungefär en halvtimma långa och pratar om saker som “Lär dig prata byggspråket” och “Första dagen på jobbet”, perfekt för er som funderar på att skola om er eller bara är nyfikna.

Den finns att lyssna på via poddtoppen den finns på podcaster på iphone och säkert på fler ställen.

Sen blir jag lite orolig när jag ser att det senaste avsnittet kom ut i maj 2019, så de kanske har slutat?

SS-ISO 44001

2017 kom det en standard för samverkan med det fina namnet SS-ISO 44001 Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk. Ledningssystemet baseras på en modell som går igenom hur organisationer systematiskt identifierar, förbereder och driver framgångsrika affärsrelationer i samverkan, den är inte explicit för byggbranschen men vi har varit mest engagerade.

Den ger framförallt ett gemensamt språk för att kunna arbeta i samverkan samt tack vare att den är uppbyggd som andra standarder ett bra stöd för att implementera processen.

Det finns en film och länkar till mer information på den här sidan där finns det även en presentation från ett seminarium om standarden. En bra sammanfattning finns i detta nyhetsbrev som länkas till från sidan.

Har ni inte läst in er på standarden och hur den fungerar så rekommenderar jag det, just nu pågår ett arbete för att ta fram 12 principer som behövs i en fungerande samverkansorganisation.

Det ska bli spännande att se när de kommer igång med ISO-certifieringar.

Korruption på risklistan

Hur arbetar ni med korruptionsrisken på er arbetsplats/ert projekt? Är den med på riskbedömningen? Hur hanteras den där?

Byggcheferna gjorde en undersökning hos sina medlemmar om bland annat korruption, den finns sammanställd i skriften Den blinda affärskulturen.

Det finns sju punkter som man ska arbeta efter för att minska risken för korruption:

  1. Policy, riktlinjer och rutiner finns.
  2. Som regel gör man riskanalys/bedömning inför projekt.
  3. På företaget arbetar man aktivt med att kommunicera, informera och träna på vad man bestämt ska gälla som regelverk.
  4. Det finns en fungerande rapporteringskanal vid misstanke om korruption och oegentligheter.
  5. Företaget har kontroll över tredjeparter och tar ansvar för att inte bidra till korruption i leverantörskedjan.
  6. Vid incidenter och misstankar gör företaget uppföljningar.
  7. Alla chefer är informerade och agerar enligt policy och riktlinjer. Hela chefsledet står bakom ett antikorrupt beteende.

Enligt rapporten når vi inom byggbranschen godkända nivåer på 1,5 och 7.

Men bara 33% anser att vi gör riskanalys/bedömningar inför varje projekt. Detta borde ju vara lätt åtgärdat då vi i princip alltid sitter med dessa riskbedömningar, det är väl enkelt att lägga in korruption som en risk att värdera?

Det står mer bra i rapporten, bland annat vilken företagskultur som cheferna anser dominerar i branschen och riskerna med den.

Kvinnliga byggnadsarbetare

Äntligen har det tagits fram en bra och enkel skrift om vad som gäller arbetsmiljömässigt för gravida eller ammande byggnadsarbetare.

Under september så släpptes Gravid eller ammande på jobbet en skrift från Byggnads som verkligen ska finnas på alla arbetsplatser och hos alla arbetsledare.

Den är enkel och tydlig och det finns till och med exempel på hur en Riskbedömning och handlingsplan kan se ut.

Samverkan/partnering

Vad handlar det om egentligen?

Jag tycker att man kan se samverkan ungefär som BIM, det handlar om olika processer som påverkar arbetet på ett projekt. I Byggvärlden läste jag en artikel om en BIM-samordnare som numera kallar sig processledare och då tänkte jag att det är ju precis sådär vi ska arbeta med samverkan också.

Att vara samverkansledare handlar om att sätta en arbetsprocess och om att få ihop gruppen.

Arbetsprocessen blir lite annorlunda eftersom beställare och entreprenör har skapat Projektet AB ihop, vilket innebär att beställarens och entreprenörens (och ibland konsultens) egna arbetssätt ska sättas ihop till ett. Det handlar om

  • Gemensamma mål
  • Gemensamma regler och rutiner, arbetstider, möten, fikatider, mötesmallar
  • Att bestämma hur beslutsunderlag och rapporter ska se ut
  • Reda ut osäkerheter i förfrågan, anbud. Viktigt att våga prata pengar.

I boken Tillsammas för en bättre slutprodukt är det detta arbete som de fokuserar på under “de 100 första dagarna”, som också är den tid då teambuildingen fokuseras på ledningsgruppen. Det är här en extern samverkansledare är en nyckelfaktor tillsammans med samlokalisering.

Att vara samverkansledare/partneringsledare innebär inte bara att ha roliga post-it-lapps-workshops utan det handlar mycket om struktur och ordning och reda, det är genom att stötta och prioritera detta som man bygger upp grunden.

Det som jag ser som en risk i branschen just nu är att vi är på väldigt olika nivå när det gäller samverkan och många samverkansledare missar det fokus på förändringsledning som måste ske i vissa projekt. Om vi inte investerar tid i början och lyckas sätta det nya arbetssättet och få med alla på tåget, det är då projekten misslyckas.

Hur firar ni framgång?

Med tanke på Pia Sundhages fråga på Chefsdagen om hur vi firar framgång i näringslivet (jämfört med deras målgester) så har jag och några kloka vänner funderat lite på detta.

Jag som har varit så himla länge inom bygg börjar känna mig väldigt less på prinsesstårtan och det känns inte särskilt roligt att fira med den längre.

Min fasta övertygelse är ju att det alltid är bra med direkt beröm i kombination med namn! Helt ärligt, hur många som sitter i bodarna kan namnen på yrkesarbetarna?
Att bara kunna säga något positivt och sedan namnet fungerar även utmärkt som förstärkare för bra beteende som rätt skyddsutrustning tex.
Tänk efter själv hur bra det skulle kännas om din VD kom och klappade dig på axeln och sa
– Bra jobbat med det där anbudet Linda! (sjukt najs hade jag tyckt)

Enligt källor på internet så känner sig 30% av de anställda inte uppskattade på arbetsplatserna och brist på bekräftelse ses som en viktig anledning till att vi byter jobb.

Att fira bra saker fanns det många olika tips på varav ett som min ena kompis har praktiserat och som var något som jag verkligen gillade (det kommer sist).

  • Ett tips var att arbeta med diplom, medaljer och pokaler, en tidigare kollega till mig hade en vandringspokal på sin avdelning som hon delade ut till den som gjort något extra bra.
  • En tipsade om att skicka jättepositiva mail (just för att det är härligt att ha positiva saker skriftligt) hon skrev mailen som “fem anledningar till att x är grym”.
  • En tyckte att man skulle skriva något positivt på linkedin, men där är jag lite mer tveksam. I vissa organisationer passar det säkert bra, många av de som jag träffar dagligen har inte ens linkedin.
  • Sedan är det flera som arbetar med en positiv punkt på avdelningsmöten eller kontorsmöten där man lyfter fram någon som gjort något bra. Här är jag lite rädd för att det kan slå tillbaka, de som inte uppmärksammas när de tycker har gjort något bra, hur känner de sig?

Men det som min kompis hade kört och som jag gillade mycket var att hon började med en “Good news and celebration box” under en period när de hade det lite segt på kontoret. I den kunde alla lägga ner lappar när något positivt skedde, en ny release, ett uppnått mål, ett bra inköp osv. Sedan hade de ett “Celebration meeting” en gång i kvartalet där de drack alkoholfritt bubbel och hade lite snittar (istället för fika och det vanliga kaffet) och läste upp alla lappar och satte upp dem på whiteboardtavlan och bara kände sig BRA!
Sen brukade det alltid dyka upp några lite roligare lappar som någon som var glad att så många följde med på lunchpromenaden osv.

Det som jag tycker är klockrent med den här metoden är att alla kan lägga ner lappar och hjälpa till att hitta de bra sakerna. 🙂

Historia till nutid

Igår pratade jag på en tjejnätverksträff om byggbranschen och min resa och vad jag har varit med om. Underbart att få reflektera hur långt branschen har kommit på 20 år.

Då kom jag på att jag skulle göra en lite längre återblick. Eftersom det var fastighetstjejer så kom jag på tanken att googla lite på Empire State Building som jag tänkte kunde vara ett kul projekt att prata om. Det slutade med att jag blev helt fascinerad och satt och läste på om byggnationen under kvällen.

Empire State Building byggdes på 1 år och 45 dagar, och var världens högsta byggnad i 39 år!
Utan mobiltelefoner, utan digitalkameror (de hade bara “lämna in rullen för framkallning-kameror”), utan dagens kranar, utan digitala tidplaner i 4D, utan BIM. Empire State Building byggdes klart 1931
Planeringen skedde enligt Henry Fords löpandebandteknik, och de maximerade med 3400 arbetare när de var som flest på bygget. De arbetade jättelånga dagar och enligt de klassiska fotografier som finns väl riskfyllt, enligt officiella siffror så dog fem arbetare på projektet. Men ändå, jag kan fortfarande inte riktigt greppa hur en byggnad som arkitekten ritade på 2 veckor och som byggdes med som mest 14 våningar på 10 dagar trots allt är byggd i en sån kvalitet att det har klarat en krock med ett obeväpnat bombplan på våning 79/80 som resulterade i en brand och 14 döda människor, ett antal renoveringar och fortfarande är en ikonisk byggnad 88 år senare!

Hur visste alla vad de skulle göra? Hur kommunicerade de? Hur visste de vad som var gjort och vilket material som behövdes dagen efter osv…

Vad håller vi på med inom bygg idag? Vad kan vi lära oss från historien? Och vad ska vi ta med oss in i framtiden när vi kanske lyckas att robotisera vissa moment samtidigt som människor ska finnas där för vissa arbetsuppgifter?

Nu känner jag verkligen ett behov av att dra i nödbromsen och bara få folk att slå sina kloka huvuden ihop och se hur vi ska utveckla byggprocessen framöver.

1 år och 45 dagar, vad bygger vi på den tiden idag? En villa?

Barnen – vår framtid

Nu har det återigen varit både föräldramöten och utvecklingssamtal för båda min barn (åk 4 och åk 7). Deras skola fungerar så himla bra men jag kan inte låta bli och undra vad som händer när dessa barn kommer ut i arbetslivet. (Jag har egentligen ingen aning om hur andra skolar fungerar men jag gissar att det är på liknande sätt).

För min dotter i åk 4 så börjar dagen alltid på samma sätt, de har ett tänt ljus projicerat på tavlan och då sitter de och läser tyst i sina böcker, under tiden skriver fröken upp dagens schema. För sonen är det lite annorlunda i och med att de har olika lärare men de har mentorstid tre gånger i veckan där de går igenom veckans planering med utflykter mm, pratar värderingar, hur alla mår och lite mjukare saker.

På många av lektionerna finns det en tydlig planering som skrivs upp på tavlan med några få stödord, så som målet med lektionen. Inom matten till exempel arbetar de enligt, försök själv, fråga en kompis, fråga fröken. De pratar om hur de resonerar och är vana att lyssna på andras resonemang.

Föräldramötena och utvecklingssamtalen (som barnen håller i själva) börjar alltid med en “Samskapande inledning”, tydliga punkter (föräldramötena innehåller även någon pulshöjande aktivitet) lärandeaktiviteter och avslutas med “Ett vackert avslut” med någon positiv känsla att ta med oss.

Jag har gjort övningar som “bikupan”, “mötas på mitten” och “talkort” som är naturliga saker som är med i planeringen.

Alla barn är dessutom vana att veta vilka mål de strävar efter och har en plan för hur de ska nå dit.

Mina barn går på en skola som naturligt utbildar dem till agila coacher, samverkansledare, projektledare, chefer och hur man arbetar mot mål och bygger team. Allt det som vi vuxna strävar efter idag!

Det gäller att vi gamlingar snabbar på för att ändra vårt tankesätt om vi ska hänga med. Ensam är inte stark!

Solidaritet

Efter en mycket givande lunch med min förebild som samverkansledare så fick jag hjälp att komma ihåg en sak som jag hade glömt. Vi har ju en utmärkt ledarskapsprofil i Sverige som sätter så bra ord på allt. Jag hittade en inspelning på youtube när Pia Sundhage pratar på Chefsgalan 2019. Kanske inte riktigt den bästa inspelningen men lägg lite tid på den och lyssna på hennes erfarenheter.

Jag tror på solidaritet, jag är uppväxt med det. Själv är jag oduglig men tillsammans med andra kan vi bli bäst.

Hon pratar om relationer och tillit, om vikten att veta sina egna styrkor och känna sig själv, likväl som att veta hur man gör de andra till sitt bästa jag. På så sätt skapar vi välfungerande team.

Hon ber också oss i näringslivet fundera på hur vi förstärker det positiva (målgester) och på så sätt gör det lättare att tona ner missade målchanser. Det kan man ju fundera på, och hur positiva signaler sänder egentligen en fika med prinsesstårta idag 😉

Hon pratar även om “jag för laget” istället för “laget före jaget” och mycket mer.